2012.
Så har ytterligare ett år gått, mina vänner! Ikväll firar vi in ett nytt år med underbara vänner och bubbel i glasen. Men innan dess ville jag skriva ett par rader här i bloggen.
Vi har rasat inför trängselskatten här i Göteborg, partiledare har avgått och blivit tillsatta i en rasande fart, vi har mist bland andra Neil Armstrong och Whitney Houston och samma år har vi fått en liten prinsessa i Sverige, prinsessan Madeleine har förlovat sig och Reinfeldt har separerat, OS i London har kommit och gått och sist men inte minst så har vi överlevt jordens undergång. Det har varit ett händelserikt år som fyllts av både små och stora händelser.
För egen del har jag rest en del, pluggat, pysslat och rest upp och ner i livets berg-och-dalbana. Det som värmt mitt hjärta ordentligt är att jag fått en ny familj i och med att jag träffade Tommylove, underbara! Den största händelsen från året är att jag och Tommylove köpt en lägenhet tillsammans, som har kommit att bli vårt paradis.
Nu är det dags att blicka framåt, och jag är väldigt redo att lämna 2012 bakom mig och välkomna 2013 med öppna armar. Inför det kommande året har jag stora förväntningar vad det gäller både det stora och det lilla i livet. Jag känner i hjärta och mage att det blir ett bra år. Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska avlägga nyårslöften, eller snarare nyårsönskningar, men det klarnar förmodligen innan tolvslaget.
Mannens skjorta hänger ren och nystruken, min klänning med sidenband i midjan hänger bredvid. Precis som vi kommer stå vid tolvslaget och hela nästa år - sida vid sida.
Gott nytt år och en himlans massa kärlek till er! PUSSPUSSPUSS! ♥
Snön ligger vit på taken, och endast kvinnan är vaken.
MEN HEEJ PÅ ER!
Dagarna rullar på i en väldig takt, och innan jag förstått att det är måndag så är det fredag. Helgerna ska vi inte ens tala om.. Vad handlar det om? Blir det så när man är lagom-gammal? Tycker man att tiden rusar förbi när man är gammal och grå och inte har så mycket att sysselsätta sig med om dagarna? När jag var liten så gick dundemegalångsamt. Speciellt december månad. Såååå lååång tiiiid till juuuul! Suck. Nu för tiden har midsommar kommit och gått innan jag hunnit äta färdigt julmaten på julafton. Märkligt det där. Sååå. Annars då? Mannen min sover redan, firmafest stod på schemat för honom igår, och det är inte utan att det tar på krafterna att vara ute på stan natten lång. Själv satt jag hemma och tittade på tv och bakade skorpor (jag veet, det låter som att vi är MINST våran faktiska ålder multiplicerat med tre). Nu sitter jag iallafall här ensammen med endast gosedjurs-fåret som sällskap. Och en och annan silhuett i huset på andra sidan gatan. Vad gör man då? Joo, hörrni, då skriver man ett helt blogginlägg om hur fort tiden går.
Jag: "Get a life." Jag: "Japp, I´m on it!"
Saker som jag stör mig på - Del 1.
1. När jag åker spårvagn/buss/tåg/whatever och påstigande passagerare knör sig på innan jag har hunnit gå av.
2. Folk som (helt ogenerat) lyssnar på musik högt ur mobilhögtalarna på allmänna färdmedel ungefär som om man drev något slags mobilt disko.
3. När man ska hälla exempelvis ketchup ur en glasflaska. Först kommer inget, sen kommer inget, sen kommer allt. Typ.
4. När jag ser på en film som är dålig. Men jag kan inte stänga av, för jag måste ju veta hur den slutar. I slutet får man ändå inget tillfredsställande svar. (Exempel: Babycall)
5. Bilförare som blinkar fel i rondeller. Ska du svänga höger - blinka höger, ska du svänga vänster - blinka vänster. Det är verkligen inte svårare än så!
6. Människor som ALLTID ska tycka något, som verkligen alltid har en åsikt om ALLT. Är det ens möjligt att ha så mycket åsikter??
7. Folk som stannar mitt i en rörlig folkmassa. Varför??
8. När man sminkar sig och får till mascaran så sjukt bra. Och så nyser man och blinkar till - helt plötsligt har du mascara överallt.
9. När man duschar på kvällen och konstaterar att håret inte behöver tvättas. När man sedan vaknar på morgonen har håret blivit skitäckligt men man har inte tid att tvätta det.
10. Relationsstatusen på Facebook som lyder "Det är komplicerat". Varför vill man berätta det för hela världen? Liksom: "hej, jag har problem i min relation".
Hela Sverige bakar varandras recept.
Jäklar vilken diskussion det har blivit kring cupcakeskriget! Jag tänkte ge min syn på saken kring det hela, för det en är en intressant diskussion som helt har tappat proportion till händelsen i fråga. För er som inte vet vad detta handlar om, finns det att läsa
här,
här eller
här.
Den stora frågan är - kan man stjäla ett recept? Vilket leder oss vidare till nästa fråga - kan man äga ett recept? Vilket ger mig en tredje frågeställning - kan man stjäla något som ingen äger?
Eftersom att Leila troligen inte har uppfunnit cupcaksen så tycker jag inte att hon har särskilt mycket att komma med, och i vilket fall så anser jag inte att det är något att bli sur eller whatever för. Inte sitter uppfinnaren av kanelbullen eller kladdkakan och gnäller över att folk bakar efter deras recept. Vill man inte att andra ska baka ens recept så ger man fan i att dela med sig utav dem, så det så.
Hade jag varit Leila hade jag absolut inte kommit med sådana uttalanden som hon har gjort. Hon borde istället ha skrivit "Ett av mina recept var med i Hela Sverige bakar, grymt ju!!", då hade hon samtidigt som hon påpekade att receptet var hennes (vilket hon verkade vara väldigt mån om) ha framstått som en stolt människa istället för en bitter bitch. Hon har gjort bort sig, och jag tror att det är fler med mig som inte helt köper den där övergulliga och mysiga husmorsimagen med tillhörande rosablommigt förkläde efter detta.
Varför skriver man ens en kokbok om man inte vill att folk ska använda recepten och baka efter dessa?
